Normalt sett är det där som jag laddar mina batterier och fyller på med massor av energi så
att jag kan hålla mitt tempo och min svischande fart uppe. Där har jag alltid bara kunnat vara
och varit tvungen att släppa den stress som manar mig i full fart framåt och jag har njutit varje
sekund av lugnet som har infunnet sig i min kropp.

Tyvärr lämnade min pappa mig och mina syskon för lite mer än 1 år sedan och varje gång som jag åker till Vallvik nu så växer bara min stress. Att rensa ut sitt barndomshem är inget som är lätt på något vis och när man är klar och inget finns kvar så känns det som om man har rensat bort människorna som bott och levat där.
Förhoppningsvis kommer Vallvik att bli min oas igen så småningom. Så länge får jag ta tillvara på den energi som våra fantastiska katter ger mig och njuta av allt mys och kärlek som dom delar ut.

Men det är fortfarande ett av de vackraste ställen som jag vet, tyvärr blev det inget kort ut över det gnistrande havet denna gång, det var så otroligt kallt.

Nu har det gått två veckor sedan Dani P kom hem från parning med Sibir Koshki Aleksey som hemmavid kallas Gurkan, han finns i XIWAQ's uppfödning.

Inga parningar sågs men när Dani kom på besök var det nystädat och fritt från katthår. Dagen efter såg det ut så här

Dani och Gurkan var väldigt förtjusta i varandra så vi misstänker att paret inte varit i slagsmål

 Lite förnärmad blev Gurkan då Dani P fortsatte att äta och inte brydde sig om honom.

Nu är det bara att vänta, om en vecka den 11 februari har det gått 21 dagar sedan Dani kom hem från parningen och då kan man börja kolla efter tecken på dräktighet